Denna kväll kommer bli väldigt speciell då man ska göra något man aldrig gjort förut, känner hur spänningen ligger i halsgropen.
Denna kväll kommer bli väldigt speciell då man ska göra något man aldrig gjort förut, känner hur spänningen ligger i halsgropen.
Nu till dansen i Hällesjö, vad tyckte jag egentligen om den? Tänk om man kunde lyckas skriva ner allt man tycker om en dans, om man kunde få skriva om varje dans man gjorde... för det är något speciellt med precis varenda dans, de flesta är dessutom positivt speciella! Vi börjar med hur kvällen i helhet var
Vi anlände till Hällesjö runt klockan 19:40, åkte tillsammans med Lars-Erik (lejon) och med oss hade vi också Kim, att få åka med en sådan dansfreak som det så snyggt hette ikväll känns riktigt roligt. Förhoppningarna för kvällen var väll inte så jättehöga, men man var ändå ganska nyfiken på hur det skulle bli. Mickeys startade sin första låt 20:02 , vilken jag valde att inte dansa till, satt och pratade med några vänner som just kommit. Nästa låt som då var en snabb lyckades jag få dansa med Marlene Söderström, Riktigt roligt att få bugga med dig, din son bör vara stolt över dig;). Jag fortsatte kvällen med att dansa med både lite känt folk, och sådana som för mig var helt okända. Kvällen fortsatte och runt 20:40 anlände det som jag kan kalla "tjejligan", bättre passande namn kanske dyker upp så småningom, men så länge så får det bli tjejligan. Bara hoppas det är okey. Vi hoppar fram någon timme till och kommer fram till gammeldansen, lite annorlunda denna kväll. Dragspelet var nämligen glömt hemma! Men duktiga som denna grupp är så lyckades dem snurra ihop något bra med synten. Fick dansa med Liv under denna runda, det blev dansat både hambo, schottis och snoa. Hur det gick? Ja vi lever båda två i alla fall! pausen kom och jag gick för att stå i fika kön, som vid det här laget hade blivit skapligt lång, men som tur var så kom Saga och gjorde mig sällskap, så jag slapp stå ensam, en stund senare kom även de andra tjejerna + Ronny och stod med mig, gud vad snälla alla är då. En viss Saga skulle jävlas med mig och tryckte upp drickan när jag drack, så spillde ju ner halva skjortan, suck tjejer! Nej, nu var jag taskig, det är bra att de finns, annars hade man ju inte fått de där underbart mysiga foxarna som följde efter paus. Tack till alla er som jag fick foxa med efter paus, det var mysigt och trevligt.
Sista låten dansades även den med Liv, men som jag tänkte så kom ett extra nummer, så jag fick en sista dans med Saga också, vilken tur jag har som fick sista dansen med två tjejer!
Resan hem gick fint och jag tackar så mycket för en trevlig chaufför Lejon, åker gärna med dig igen!
Liv och Saga är i själva verkat två väldigt trevliga tjejer :)
tisdag
När pappa hämtade upp mig på Teknikland så skulle vi in till staden (Lillänge) för pappa skulle handla lite där och jag passade då på att gå in och handla nya kläder. Det blev tre skjortor, ett par jeans och ett par jeans-shorts inhandlade. Lyckades även lura på min far en ny skjorta, det var kanske på tiden att han köpte en?
Efter middagen så åkte min far iväg till Christer för att snacka, spela trav och liknande tillställningar. Klockan rullade på och när den slog 19:54 ringer telefonen, det var min far som undrade om jag ville följa med ut och köra båt. Sagt och gjort sticker vi ut med båten, jag kör och vi har det trevligt, hemma igen runt kl 22:00 och känner då att det är dags att knoppa in.
Onsdag
När man vaknade i morse så kände man att det var lite tråkigt det här med att göra sista dagen på Teknikland, det vore ju rätt roligt att få vara där under hela säsongen. Kommer skriva mer om just teknikland i ett senare separat inlägg, så jag hoppas ni orkar vänta på att få höra allt om hur jag tyckte jobbet var.
Det blev bio ikväll, Transformers var det som visades på bioduken denna kväll. En bra film, lite tråkig till en början, för att sedan trappas upp och få en het topp, innan den börjar dala ner och ta slut. Precis så som en film ska vara helt enkelt. Jag tror inte den hade varit värd pengarna för att se den i 3D, det hade blivit för få effekter som gjort så stor skillnad för att de ska vara värt det. Men i övrigt kan jag inte klaga på att filmen inte var bra.
Vi har nu kommit fram till det skedet där vi började, nämligen Flykälen 2011! Har nu packat ner så man har kläder och övrigt nödvändigt med sig dit. Maten stannar jag, pappa och Pottson och köper i Strömsund på vägen dit, totalt 9 stycken kommer vi bli i år som bor i och runt den blå bussen. Och vem vet, det kan ju dyka upp flera som anknyter sig till vårat sällskap, det har ju hänt förut! Dagarna kommer se ut som följer:
torsdag: Dans till Jannez mellan klockan 21:00-01:00 i pausen kommer bandet Klottrah spela, helt klart värt att åka dit för att dansa få dansa av sig lite energi!
fredag: denna morgon får vi lite sovmorgon, men under dagen är det veteranbils utställning och annat skoj att titta på, för att sedan på kvällen gå över till pub med musikunderhållning, ska bli spännande och trevligt att höra vad dessa två band som kommer spela denna kväll har att erbjuda.
lördag: Dagen då själva traktorpullingen är, massor av traktorer, knallar och andra utställare är här denna dag, lite after pulling kommer det också självklart bli, för att sedan avsluta kvällen med dans till Fålings, eller varför inte lite musik i pub tältet?
Som ni ser så är schemat fulltecknat alla dagar, så jag hoppas ni tar hänsyn till att jag kanske inte kommer hinna blogga något under denna helg. Utan summerar allt när jag kommer hem på måndagen.
När jag sen kom hem igår kväll så kände jag väldigt många blandade känslor, det är väldigt mycket som har hänt i mitt liv den senaste månaden. Någon har jag svikit, någon har jag skänkt alla mina tankar till, någon har jag skällt ut och vi avslutar med att jag har berättat om allt detta för någon. Ibland vill man hjälpa till med mer än vad man kan och behärskar, man kan helt enkelt inte erkänna sina brister alla gånger.
Imorgon är det min sista dag på Teknikland, det känns väll sådär. Ett mycket roligt jobb, någorlunda varierande med trevlig personal, såväl anställda som sommarjobbare. Imorgon blir det kanske bio igen, men denna gång med en del av min familj.
Så har man kommit hem och har nu tid att skriva några rader igen, det är kul att höra av er läsare att ni gillar det jag skriver, skulle ni inte göra det så skulle jag inte skriva heller.
Fredag
Helgen började på fredag kväll då det bar av till Sandviken för att dansa till Jannez, detta var första gången jag var på Sandviken (Hur det ni kan komma sig :O) Första dansen blev med en tjej jag trodde jag kände, och det trodde jag hela kvällen, men sen när jag tackade henne och sa hejdå när vi slutade visade det sig att hon kom från dalarna ( pinsamt! ) Men hon lev ju glad och vi skrattade mest åt att jag tagit fel på henne och en annan.
Något roligt jag reflekterade över som var på Sandviken var att halva golvet stod folk på, och väntade på att få bli uppbjuden, fast hälften av den första låten varit... att folk inte bjuder upp direkt eller rör sig från golvet ordentligt... Som det var nu fick vi som bjuder upp någon fort bara röra sig på den nedre halvan, annars fick man inte plats. Kvällen i sin helhet var trevlig, lite tråkigt var dock att jag inte fick dansa sista låtarna, och inte extranumret heller. Skäms lite faktiskt att jag inte dansade det, men så kan det bli ibland.
Kom hem rätt sent, och ännu senare hade det blivit när man väl kommit i säng och skulle sova, men jag lyckades ta mig upp lördag morgon för att gå på jobbet i vanlig ordning.
Lördag
Lördagskvällen bestod av fest uppe på Tallsäter (gamla dansbanan) i Raftälven, där vi förövrigt har stugan. Det blev en lugn kväll till en början som var 50-60 tals inspirerad. När klockan började närma sig 22-23:00 så började folk röra sig hem till sitt igen, och endast vi som ville ha en rolig natt blev kvar. Och vilket drag det blev, först lite dans och sedan övergick det till helt annan musik. Men roligt var det, och när man kom i säng runt tre tiden var man inte så sugen på att kliva upp strax före 8 söndag morgon för att åka på jobbet. Fick även agera lite chaufför och skjuts hem min farbror som bor längre bort i byn, färdsättet fick bli med båt över en spegelblank sjö och måne som står högt och lyser upp omgivningen, underbart vackert!
Idag är det måndag, och jag är fortfarande ensam hemma, vilket är både skönt men även lite jobbigt ibland, man måste diska, vattna blommor och annat trams som man annars slipper. Kvällen kommer bestå av bio tillsammans med Johan, på duken kommer Harry Potter visas, ska bli spännande att se hur dom fått till slutet på denna fantastiska serie.
Just nu ska jag till och börja packa inför morgondagens tur upp till stugan, vi ska på fest där imorgon kväll, så ska packa lite saker som ska med dit, känns väll sådär att man måste kliva upp söndag morgon för att åka hem till jobbet, men pengar är väll alltid bra att tjäna? Hur ska jag annars ha råd att dansa och tävla agility?
Kommer skriva om kvällens dans och lördagens fest på söndag eftermiddag, då jag imorgon kommer jobba från morgonen, och sen åker direkt upp till stugan där det inte finns internet. Hoppas ni överlever väntan över helgen.
Jag började med att försöka hitta någon skjuts, vilket inte blev det enklaste, men tillslut hittade jag ändå en själ som jag kunde åka med, men strax efter hör en till av sig och säger att jag kan åka med han, jag väljer den sistnämnda och vi träffas på parkeringen i Lillänge ( köpcentret i Östersund) vid klockan 18:30 för upphämtning.
När vi sedan sitter i bilen på väg mot Hällesjö så ringer chauffören några andra dansare som berättar att det är ju Zlips strax hit anför kramfors! Nämligen på Ärstaparken. Vi funderade på att åka dit, men jag hade alldeles för mycket vänner och framför allt kvinnliga sådana för att kunna svika furuviken - Hällesjö, att jag dessutom redan dansat till Zlips två gånger på 1½ vecka men aldrig dansat till Perikles gjorde saken ännu lättare att avgöra. Det hela slutade med att vi alla hamnade i Hällesjö ändå. Nu i efterhand vet jag inte vad som skulle varit roligast faktiskt, det var tyvärr väldigt mycket gruff och knuff. Extremt trångt på dansgolvet vilket gjorde att bugga var ett minne blott nästan hela kvällen, för jag vill ha någorlunda med utrymme när jag buggar, för att inte riskera att dansa in i folk, eller att folk dansar in i oss.
När jag kommer fram har klockan blivit ungefär 19:50 alltså 10 minuter kvar innan dansen ska dra igång. Jag ser att flera av mina dansanta vänner redan har kommit, men det är några man inte ser och som man hoppas kommer. Dansen rullar på, jag dansar inte så jättemycket faktiskt, men har trots allt väldigt trevligt tillsammans med vännerna istället.
Av någon anledning blir jag uppbjuden av en tjej, som jag gissar var väldigt duktig, det kändes så i alla fall. Vi lyckades till och med foxxa oss runt hyffsat utan knuffar och slag i sidorna, när sedan pausen närmade sig och gammeldanserna drog igång så ser jag att hon går runt där på golvet och verkar vilja hitta någon att dansa med, i efterhand tror jag hon tänkte gå till björn och Elias, men jag tog tillfället i akt och frågade om hon inte ville lära mig att dansa gammalt... då skrattar hon till svar och säger att hon inte kan, men att vi självklart ska testa och försöka lära oss...
Detta gick väll sisådär, fast vi krockade ju inte med någon, eller jo , ett par fast de visste inte heller hur man skulle göra, så vi hamnade i olika takter, men kul var det! och både jag och hon jag dansade med skrattade av golvet när det blev paus, roligt när man lär känna nytt folk sådär och man faktiskt kan ha roligt med varandra.
Avslutade kvällen med att dansa sista foxarna med en väldigt fin tjej, och tänk att det ibland kan gå så fint utan krockar och saker, sedan kommer man ett halvt varv och det blir som om vi vore på ett j*vla folkrace. Men jag tycker i alla fall det gick någorlunda, hon hade bara fyra blåmärken på fötterna när hon kom hem efter kvällen sa hon, och jag hade inte skapat något av dem! Stolt jag blev! Längtar redan tills man får träffa denna tjej igen och dansa den där mysfoxen :)
Nu står lite buggträning på schemat, för att sedan ikväll hjälpa en kompis med agilityträningen! Och glöm inte att kommentera!:)
Annars har jag idag haft fullt upp på jobbet, massor av besökare som kommit och ska kika runt, så en dag i receptionen har varit svettig, bra uppvärmning inför dansen kanske? ;)
På måndag kommer jag kanske dansa på jobbet tillsammans med en kompis, detta i en av byggnaderna där temat är Campinglust, alltså hur man campade på 50-60 talet, så vi kommer ha sådanna kläder på oss, och visa lite av vad dansen har att erbjuda.
Nej, nu fortsätta leta och hitta något sätt att ta sig till dansen på, skriver om hur dansen var imorgon!
Så snälla ni, kommentera vad ni tycker! Ni får gärna vara anonyma om ni inte vill berätta vem ni är.
Vad har jag gjort sedan jag skrev sist nu då? Jo jag har ju varit ute på flera olika danser, Aspåsnäset har jag hunnit med två gånger, och Hällesjö har jag också lyckats kommit iväg på två gånger. Jag skulle kunna berätta massor om dessa 4 danser, speciellt de två i Hällesjö, men det känns som om det kommer bli alldeles för tråkigt för er som läser detta om jag ska sitta här och berätta om vilka underbara/snälla tjejer jag har lärt känna, eller hur duktiga vissa är. Så istället ska jag prata om något helt annat.
Jag ska försöka berätta den där härliga känslan man får efter en lyckad dans tillsammans med någon tjej. ( Kan självklart vara en kille också) men jag har inte fått erfara det. Vi hoppar tillbaka tills när det var dans-weekend på OSD här i Östersund mot vårkanten.
Jag dansade ovanligt mycket den kvällen, och det var väll mysigt, härligt samt väldigt trevligt. Kändes som att man dansat med nästan alla! Då ser jag en tjej som står där och blickar ut över dansbanan, den där blicken ett rovdjur har på jakt efter sitt byte. Det är damernas andra dans, och den har precis börjat... Jag står dumt till, så jag vet att hon inte kommer kunna se mig där jag står. men jag känner att jag bara måste(!) ha en dans med henne. Jag bestämmer mig för att bjuda upp fast det är damernas tur att bjuda upp, regler är ju till för att brytas har jag hört! Jag småspringer fram till henne. Utan att jag märkt det så har hon trots allt vridit huvudet och ser att jag småspringer fram mot henne. ( Mycket folk så jag tappar tillfälligt blicken från henne då jag måste hålla koll hur jag sätter fötterna för att inte gå in i alla andra.) Så när jag upptäcker detta är jag ungefär 7 meter ifrån henne, så mycket som jag stelnade just då, tror jag aldrig jag gjort förut, fruktansvärt vad pinsamt det kändes. Men jag kan heller inte slita blicken från henne, ser att hon börjar le (kanske att hon skrattade till och med) kommer fram till mig i normalt tempo och ställer mig frågan:
Brukar du springa mot tjejerna när du ska bjuda upp? hon har den där glimten i ögat som gör att man förstår att hon tyckte det var lite komiskt.
Jag som är ärlig säger då att "Nej, det brukar jag inte men dig ville jag verkligen hinna dansa med.
Första låten på damernas tar slut medan vi står där och pratar... ( Detta var en snabb låt) alltså kommer det komma en snabb till, för att sen bli damernas tredje dans till två lugna låtar.
Haha, varför står vi här då, klart vi ska dansa, men då får du dansa både denna snabba och de två långsamma så vi inte hamnar en låt fel när vi ska bjuda upp nästa gång. Att få höra att hon vill dansa tre låtar med mig, innan hon ens vet om jag är duktig på att dansa gör att man får en ganska fin känsla i kroppen.
Vi börjar stappla runt en bugg, det går väll inte så värst bra, men vi båda har nog väldigt roligt fast det inte alltid blir rätt. Låten tar slut, och vi förbereder oss för foxxen, jag tror nog både jag och hon jag dansar med, (vars namn jag förövrigt aldrig fick) känner att det nog inte kommer gå så bra här heller.
Redan vid första steget känner jag hur den där underbara känslan börjar komma, och när vi tagit några steg till är jag som i en danshimmel. Det bara flyter på, det är som om jag svävar på moln, fast tillsammans med någon tätt intill. Att hon dessutom följer min minsta rörelse gör bara allt så mycket mer underbart.
vi dansar dessa två låtar, och när den andra slutar står vi länge och ger varandra en kram, sedan säger vi nästan i mun på varandra "Fan vad grym du är på att dansa" vi skrattar till, inser att vi nog tyckte lika om både buggen och foxxen.
Jag vet nu att dessa tillfällen när det blir såhär lyriskt är guld värda, man får kanske ett par per år, det är inte många i alla fall. Men jag fick det, med någon jag kanske aldrig mer kommer få dansa med? Hoppas verkligen hon minns hur jag såg ut, och att hon bjuder upp mig igen ute på någon dans om hon ser mig. För mitt minne om hennes utseende är ett minne blott, tror jag åtminstone. Så denna dans hade jag betalat samma pris som jag gjorde för hela kvällen även om jag bara hade fått just den dansen med henne.
glöm nu inte att kommentera, snälla? :)