Jag känner ensamheten vandrar runt i min kropp, funderar på hur det har kunnat bli som det blivit? Denna sommar har varit bland de mest konstiga någonsin, kärlek, hopp, svek och nöjjen har blandat sig extremt denna sommar. Frågor jag funderat på är vad ordet kärlek egentligen är? Kan man vara kär i sina vänner, för deras vänskap? Eller är kärlek något man bara har när man är ute efter något mer än vänskap? Och vad är svek? Blir man alltid sårad när man stöter på svek, eller kan det kännas bra att faktiskt få veta om att man blivit sviken, och därför inte känner sig sårad över det? Ja, många tankar rullar runt i huvudet på mig just nu. Men det finns vissa saker jag vet har hänt denna sommar.
Jag har svikit och sårat många, många har svikit och sårat mig, jag har hoppats mycket, andra har hoppats på mig, jag har känt kärlek och närhet, andra har känt det för mig, men varför har vi inte gjort det samtidigt och mot varandra? Tänk om man ibland tordes säga vad man tycker. Inte bara sitta där och hoppas att den andra ska ta första steget? Nej, nu får skolan ta och börja, så man får glömma allt detta, gå in i någon tråkig rytm och bara göra det som ska göras... det är vad som känns bäst just nu.
Förlåt alla ni som fått drabbats av mina problem, om mina svek, och alla ni som har mått dåligt för att ni velat mig väl. Jag hoppas ni förlåter mig...
Nu lite citat från några kända personer som jag har hittat under mina funderingar...
******************************************************************************************
Nasse och Nalle Puh sitter under ett stort träd och tänker över livet. Plötsligt frågar Nasse: "Puh, vi har fått två händer för att hålla. Två ben för att gå. Två ögon för att se. Två öron för att höra. Men varför har vi bara ett hjärta?" Puh tänker en liten stund och svarar: "Nasse, det är säkert för att det andra hjärtat är bortskänkt till en annan, som vi själva måste hitta"
******************************************************************************************
Den människa som inte lever med saknad, måste leva ett konstigt liv.
******************************************************************************************
Av alla former av försiktighet så är förmodligen försiktighet inom kärlek den mest farliga för sann glädje.
******************************************************************************************
Aldrig älskade jag dig så djupt som när jag höll på att mista dig. ( Denna tillägnar jag en speciell person, någon jag verkligen inte vill förlora som vän, hoppas du läser detta och förstår att det är just DIG jag menar, att det blev som det blivit, hoppas du förstår att jag finns för dig... )
******************************************************************************************
Barn börjar med att älska sina föräldrar. Efter en tid dömer de dem. Sällan, om någonsin, förlåter de dem.
******************************************************************************************
detta är inget jag skrivit själv, utan det är som sagt kända poeter som skrivit de allra flesta av dessa... Nu väntar den sista helgen på sommarlovet, hoppas verkligen det händer något roligt denna helg! Så man får komma till skolan med glädje(i)tårarna ist för med sorg(i)tårarna...
******************************************************************************************
Ja, detta blev ett litet annorlunda inlägg, men kanske det kan väcka upp fler än mig ur något undre medvetandet som jag tycker ingen bör vara i!
Jag har svikit och sårat många, många har svikit och sårat mig, jag har hoppats mycket, andra har hoppats på mig, jag har känt kärlek och närhet, andra har känt det för mig, men varför har vi inte gjort det samtidigt och mot varandra? Tänk om man ibland tordes säga vad man tycker. Inte bara sitta där och hoppas att den andra ska ta första steget? Nej, nu får skolan ta och börja, så man får glömma allt detta, gå in i någon tråkig rytm och bara göra det som ska göras... det är vad som känns bäst just nu.
Förlåt alla ni som fått drabbats av mina problem, om mina svek, och alla ni som har mått dåligt för att ni velat mig väl. Jag hoppas ni förlåter mig...
Nu lite citat från några kända personer som jag har hittat under mina funderingar...
******************************************************************************************
Nasse och Nalle Puh sitter under ett stort träd och tänker över livet. Plötsligt frågar Nasse: "Puh, vi har fått två händer för att hålla. Två ben för att gå. Två ögon för att se. Två öron för att höra. Men varför har vi bara ett hjärta?" Puh tänker en liten stund och svarar: "Nasse, det är säkert för att det andra hjärtat är bortskänkt till en annan, som vi själva måste hitta"
******************************************************************************************
Den människa som inte lever med saknad, måste leva ett konstigt liv.
******************************************************************************************
Av alla former av försiktighet så är förmodligen försiktighet inom kärlek den mest farliga för sann glädje.
******************************************************************************************
Aldrig älskade jag dig så djupt som när jag höll på att mista dig. ( Denna tillägnar jag en speciell person, någon jag verkligen inte vill förlora som vän, hoppas du läser detta och förstår att det är just DIG jag menar, att det blev som det blivit, hoppas du förstår att jag finns för dig... )
******************************************************************************************
Barn börjar med att älska sina föräldrar. Efter en tid dömer de dem. Sällan, om någonsin, förlåter de dem.
******************************************************************************************
detta är inget jag skrivit själv, utan det är som sagt kända poeter som skrivit de allra flesta av dessa... Nu väntar den sista helgen på sommarlovet, hoppas verkligen det händer något roligt denna helg! Så man får komma till skolan med glädje(i)tårarna ist för med sorg(i)tårarna...
******************************************************************************************
Ja, detta blev ett litet annorlunda inlägg, men kanske det kan väcka upp fler än mig ur något undre medvetandet som jag tycker ingen bör vara i!
jag blir tagen av den.
URL: http://veronicapotter.blogg.se/
Mmmm! Sån är det att vara 17 år! Det är lika fast man är 65, det bara blir med lite mera erfarenhet och förståelse på att det är många val och vägar som vi ska ta i livet! Därför ska du låta tiden få styra och du ska se att det mesta ger dej ett bra svar på dina funderingar. Kram!!!!
Meningen med den är att man ska kunna känna igen sig, vilket jag vet några, gör. Ja du Inger, frågan är ju, vill ma nverkligen förstå allt?
Hoppas ni alla får en trevlig helg, och var rädd om era nära och kära :)
Ja gillar dina filosofiska tankar och har undrat hur tusan har du fått ådran till att kunna fundera som du gör???? Det är inte alltid lätt se sig utifrån och konstatera att man inte är mer än människa som kan begå fel..och när man minst anar det! Å Visst känner man igen sig i dina tankar men...det är bara när man är egentlig mogen som man är kapabel att förstå något!...Och när händer det? Man vet inte...kanske vid 17? :) eller vid 45?....60?.....90?....eller oxå aldrig!!!! En vacker dag kommer svaren bara så där, utan att man ens velat veta!
Kärlek? ensamhet? Svek? Tja, det är bara en massa känslor!!!! Det är vad man gör av/med dem som betyder något!
Jadu Ronja, det är så sant du säger, det är bara massa känslor, och det är vad man gör av och med dem som betyder, men frågan är, måste man inte få en liten knuff utav dessa känslor för att våga göra något av eller med dem? Jag har alltid varit en liten filosof, ibland mer, ibland mindre, men sällan lagom.
mjo.. Man börja ju tänka..
URL: http://[email protected]
...Du och dina tankar!...;)