Vi har nu kommit så långt fram att vintern börjar komma intågande. Gul grupp väntade, jag tänkte att nu lär jag väll ändå kunna känna mig säker på buggen efter 12 gångers träning, jag lärde känna lite ungdomar som var gula också, detta kändes faktiskt rätt bra. Nu kan jag äntligen gå på dans och vara duktig! Mitt självförtroende ökade till något så högt som det aldrig varit förut.
Jag var iväg på några danser både under och efter kursen, men mot min tvivel så blev det inte fler danser än vad det var innan jag gick kursen. Jag var fortfarande alldeles för feg var gäller att våga bjuda upp, vilket innebar att jag fick stå mycket, för vem vill bjuda upp den där killen som står lutad mot en vägg och ser väldigt bortkommen ut?
När vi var runt julen så kom den berömda Häggenås-dansen. Detta var nog som en vändpunkt för mig, för jag fick dansa. Hade även med mig en kompis till denna dans, och detta var nog första gången jag gick på en dans tillsammans med någon jag känner. Tidigare hade jag bara varit iväg helt själv. ( ja, Cecilia har förstås varit på danserna, men hon räknade jag inte då, för hon dansade ju bara hela kvällarna ;) )
Som jag sa så fick jag dansa denna kväll, bland annat upptäckte eller rättare sagt, stötte jag på en tjej som heter Malin, jag dansade några danser med henne under kvällen, visst jag märkte att hon var mycket bättre än mig, men samtidigt så tror jag att hon tyckte om min foxtrot i alla fall, för hon bjöd ju upp mig igen! ( Tack Malin för att du förgyllde denna kväll åt mig. ) Självklart dansade jag med flera andra, och jag blev även uppbjuden av väldigt många ( Läs några) Men när jag och min kompis åkte hem på natten från dansen så kändes det bara sådär alldeles underbart i kroppen. Min tanke blev direkt: " Om man bara fick känna den där känslan på varje dans man går på" , jag insåg också att jag hade foxxat mycket mer än vad jag buggat, för jag var för osäker på buggen kände jag, fast jag gått nybörjarsteget två gånger!
Vi hoppar fram några månader och kommer till Nästa kurs, och denna gång valde jag att gå steg 2. Jag kan ju inte hålla på med grund stegen hur länge som helst. Det jag insåg när jag kom till denna kurs var att jag inte alls var så bra som jag kanske trodde om mig själv, utan att det fanns massor man behövde tänka på, hålla överkroppen still, men röra på benen, samt så kunde man göra massor av konstiga snurrar och prylar, jag fattade nog bara hälften till en början, men när vi kom till sista kurs tillfället ( Efter 12 veckor) hade jag varit ute på omkring 7 danser och började nog lära mig alla dessa nya saker man tränade. Så när vi stog där och tog farväl från våra underbara kursledare Håkan och Ingrid ( Tack för en underbar kurs!) så kände man sig ändå säker på vad man gjorde. Jag började också inse att jag törs bjuda upp fler och fler under danserna, vilket resulterar att fler bjuder upp mig med! Wow, minns den där dansen då jag kom hem och sa till pappa: " Jag har dansat alla utom 1 dans efter pausen, och före pausen dansade jag också några faktiskt."
Min självkänsla steg och jag började inse att jag nog är fast i detta förbannade ( läs underbara) dansträsket. Juste, glömde nästan bort, när jag gick steg två så lyckades jag lura med mig kompisen som följde till häggenås att gå nybörjarsteget. Tror nog att han är glad att jag fick med mig han, eller hur Johan?
Tiden gick, jag dansar mer och mer, börjar närma mig lika många danser som de där jag själv anser är bland de bästa här omkring Östersund. Vi jobbar oss fram till sommaren och när jag nu ska fixa sommarjobb ser jag till att jag inte har jobb under de där 5 dagarna på SommarDansSkolan jag har längtat till sedan ifjol. Anmälan dit är redan gjord, och för att vara på riktigt säkra sidan anmälde jag mig denna gång tillsammans med en partner som åker hit för första gången. Tror nog att Tove är rätt nöjd att jag fick med henne, eller jag hoppas det i alla fall!
De sista danserna före SDS dansar jag nästan alla danser på en hel danskväll, och det känns som om jag hållit på med dans i flera flera år, men egentligen är det knappt ett år sedan jag började.
Tack för mig, och snälla kommentera vad ni tycker! :)
Jag var iväg på några danser både under och efter kursen, men mot min tvivel så blev det inte fler danser än vad det var innan jag gick kursen. Jag var fortfarande alldeles för feg var gäller att våga bjuda upp, vilket innebar att jag fick stå mycket, för vem vill bjuda upp den där killen som står lutad mot en vägg och ser väldigt bortkommen ut?
När vi var runt julen så kom den berömda Häggenås-dansen. Detta var nog som en vändpunkt för mig, för jag fick dansa. Hade även med mig en kompis till denna dans, och detta var nog första gången jag gick på en dans tillsammans med någon jag känner. Tidigare hade jag bara varit iväg helt själv. ( ja, Cecilia har förstås varit på danserna, men hon räknade jag inte då, för hon dansade ju bara hela kvällarna ;) )
Som jag sa så fick jag dansa denna kväll, bland annat upptäckte eller rättare sagt, stötte jag på en tjej som heter Malin, jag dansade några danser med henne under kvällen, visst jag märkte att hon var mycket bättre än mig, men samtidigt så tror jag att hon tyckte om min foxtrot i alla fall, för hon bjöd ju upp mig igen! ( Tack Malin för att du förgyllde denna kväll åt mig. ) Självklart dansade jag med flera andra, och jag blev även uppbjuden av väldigt många ( Läs några) Men när jag och min kompis åkte hem på natten från dansen så kändes det bara sådär alldeles underbart i kroppen. Min tanke blev direkt: " Om man bara fick känna den där känslan på varje dans man går på" , jag insåg också att jag hade foxxat mycket mer än vad jag buggat, för jag var för osäker på buggen kände jag, fast jag gått nybörjarsteget två gånger!
Vi hoppar fram några månader och kommer till Nästa kurs, och denna gång valde jag att gå steg 2. Jag kan ju inte hålla på med grund stegen hur länge som helst. Det jag insåg när jag kom till denna kurs var att jag inte alls var så bra som jag kanske trodde om mig själv, utan att det fanns massor man behövde tänka på, hålla överkroppen still, men röra på benen, samt så kunde man göra massor av konstiga snurrar och prylar, jag fattade nog bara hälften till en början, men när vi kom till sista kurs tillfället ( Efter 12 veckor) hade jag varit ute på omkring 7 danser och började nog lära mig alla dessa nya saker man tränade. Så när vi stog där och tog farväl från våra underbara kursledare Håkan och Ingrid ( Tack för en underbar kurs!) så kände man sig ändå säker på vad man gjorde. Jag började också inse att jag törs bjuda upp fler och fler under danserna, vilket resulterar att fler bjuder upp mig med! Wow, minns den där dansen då jag kom hem och sa till pappa: " Jag har dansat alla utom 1 dans efter pausen, och före pausen dansade jag också några faktiskt."
Min självkänsla steg och jag började inse att jag nog är fast i detta förbannade ( läs underbara) dansträsket. Juste, glömde nästan bort, när jag gick steg två så lyckades jag lura med mig kompisen som följde till häggenås att gå nybörjarsteget. Tror nog att han är glad att jag fick med mig han, eller hur Johan?
Tiden gick, jag dansar mer och mer, börjar närma mig lika många danser som de där jag själv anser är bland de bästa här omkring Östersund. Vi jobbar oss fram till sommaren och när jag nu ska fixa sommarjobb ser jag till att jag inte har jobb under de där 5 dagarna på SommarDansSkolan jag har längtat till sedan ifjol. Anmälan dit är redan gjord, och för att vara på riktigt säkra sidan anmälde jag mig denna gång tillsammans med en partner som åker hit för första gången. Tror nog att Tove är rätt nöjd att jag fick med henne, eller jag hoppas det i alla fall!
De sista danserna före SDS dansar jag nästan alla danser på en hel danskväll, och det känns som om jag hållit på med dans i flera flera år, men egentligen är det knappt ett år sedan jag började.
Tack för mig, och snälla kommentera vad ni tycker! :)
Följer med spänning :D
Såklart jag är det, Birk! Du har fått in även mig till det underbara dansträsket, även om jag inte är på så många danser (än) så tycker jag att det är j*vligt kul, jag kommer att dansa mera när jag känner mig mer säker!
Jag känner igen mig grymt mycket i båda texterna!
Det är grymt spännande läsning!
Jag uppskattar att ni gillar det jag skriver, och jag hoppas det kommer fortsätta så :)
URL: http://woiot.blogg.se/
Ja det var ju det jag förstod, du kommer att gilla detta med dans! Oj, vad skojigt att läsa din historia! Dessutom vet jag att den är sann! Kommer att följa den framöver! All lycka!