Timmen har slagit 11, vinden tjuter utanför mitt fönster, länge sedan det kändes så ensamt som det gör just nu. Inte ens hunden som annars jämt ligger bredvid mig i sängen tycker att det är rätt, utan la sig istället på golvet under mig. Vad beror allt på, varför händer alla oförutsägbara saker här i världen, när vet man när bägaren har blivit tom på livets dryck, när vet man att man inte längre behöver leva? Kan man veta de?

 

Tro nu inte att jag är deprimerad, nej absolut inte, jag har ju ett bra liv, ett liv jag tänkte berätta lite om nu.

Till att börja med, så heter jag Birk Wikén, många utav er som läser känner mig vid andra namn, undra varför man inte törs använda sitt eget när det gäller internet, he he he... Jag har även både en mor och en far, japp det är ett faktum att alla har det, frågan är om dem lever, finns vid din sida eller liknande, hur det är i mitt fall, hör inte hit då detta handlar om mig, och inte dem. En syster har jag också, hon är äldre än mig, men på frågan om hon är mer mogen än mig, det låter jag vara osagt, jag vet bara att jag är bäst, snyggast och vackrast. Kan hon klå det?

Jag lever i ett typ av vakum, aldrig har jag riktigt spräckt den bubbla jag har runt mig, låtit folk komma in i mitt psyke helt, aldrig har jag utlämnat mig ordentligt. Äsch vad säger jag, många vet mycket om mig, men ingen vet allt. Ingen vet vad som hände den där decembernatten 1998, inte ens jag.

Men utanför mitt vakum har jag bosatt mig för närvarande med en av mina föräldrar, i en villa mitt i gangsterhålan Brunflo. Kan ni tänka er att jag bor där? Det är ett stort hus med på tok för många rum och vrår i förhållande till personer eller andra levande organismer vi är i huset.

Jag är helt ensam, har inget förhållande, har heller inga KK:n, detta är ju självklart ett eget beslut eftersom jag är bäst snyggast och vackrast, precis som jag sa ovan. Eller var inte fallet så? Vad beror det på att man är ensam då, vad är det som skapar ett förhållande egentligen, många rykten har jag hört, ett av dem är ” Snälla killar får inga tjejer .. får tjejer vill ha badboys o sen kommer dom till oss snälla killar o vill ha tröst när dom blir sårade .. innan dom ger sig på nästa svin till kille”

Är detta sanningen till varför inte jag har ett förhållande, kanske måste jag börja slåss, dricka och bli allmänt jävlig mot tjejerna, tänk att något så svårt kunde bli så enkelt. Här kommer jag busstorget! Nej skämt å sido, jag är den typ av människa som vill veta att saker och ting känns rätt, är rätt och förblir rätt, från bådas håll, därav det faktum att jag är singel.

Vänner då?  Jodå, en och annan har man väll kanske, ingen nämnd absolut ingen glömd. Min finaste vän är trots allt min spegelbild. Därifrån får jag alltid det svar jag önskar mig för tillfället, ni hör väll hur underbart bra jag är?

Sen kommer vi till den här allvarliga delen, jobb…
Detta är nog en av de få saker jag faktiskt inte har, självklart har jag en anledning till att jag inte har något jobb, nämligen att jag pluggar och är för grym för att få ett jobb på helgerna helt enkelt. Men vem behöver jobb när man med hjälp av sin utstrålning och charm kan få precis vad man än vill ha i denna stad.

Ser ju redan hur ni börjar lessna på att läsa hur fruktansvärt bra jag är, så okey då. Jag har ljugit lite på ett fåtal ställen, fortsätt läsa så kanske det dyker upp fler saker om hur bäst jag är!

Intressen har jag några också, ja till och med jag behöver ibland göra något mer än att bara hänga runt och vara cool, tänkte börja med att berätta en liten hemlis, som endast ni läsare får veta om, jag gör det i smyg så nästan ingen vet om det, ni blir de första jag berättar det för, så jag hoppas ni kan hålla hemligheten bevarad?

Hemligheten är att…..  jag dansar.

Japp, faktumet att jag dansar kan säkert många se som pinsamt, jag gjorde det själv från början, nu kan jag vara stolt över det, det är därför jag äntligen törs komma ut och berätta om det för er. Jag har dansat i smyg i över två år nu, vad dansar jag då undrar ni säkert. Självklart väljer jag att dansa de danser där man får göra saker tillsammans med andra, så som bugg, foxtrott, lindy och andra liknande danser. Det viktiga för mig är att man gör det två och två, samt kille och tjej. Detta skapar möjlighet för utökad kompiskrets så flera får lära känna mig och min underbara helt ofattbara personlighet. Alla vet vi ju att varje person är unik, men jag är som den bästa utrustning på World of Warcraft! Fråga mig inte hur bra det är, jag kan inte sådana fjollspel, men tydligen finns det andra som har koll på det.

Ett annat intresse jag har är att ligga i sängen under sena kvällar, skriva på ett blankt word dokument för att sedan lägga upp det åt korkade personer som sitter och just läst två A4 sidor, där jag säger hur underbart bäst jag är, en eloge till er att ni orkar läsa om allt detta dravel jag skriver.

 

Nu kanske många sitter och småler och tänker ”hmm, jag är nog en av de där korkade personerna som läser allt de dravel han just la upp” Om ni har den tanken, men samtidigt ler, kanske till och med ler ännu lite till nu efter att jag skrivit detta, då har jag lyckats med detta inlägg.

 

Jag tänkte avslutningsvis säga att jag vet att jag inte är bäst, snyggast, vackrast eller vad jag än sagt, det finns dock några saker jag kan stå för, och som jag hoppas ni som läser detta också känner att ni kan stå för

*Jag är mig själv
* Jag gör det jag själv vill
* Jag hjälper andra om de ber mig
* Jag somnar med ett leende ikväll efter att läst det den där mannen Birk Wikén skrev.

 

God natt och hoppas ni fått en trevlig liten lässtund.